På andra sidan reglerna (2017) av Emma Granholm

pa-andra-sidan-reglernaLukas är nyinflyttad till den mindre staden från Stockholm. Vårterminen har börjat för två veckor sedan och nu ska han börja i en ny klass. Till sin förvåning går det väldigt smidigt att komma in i klassen och få kompisar. Han hamnar i ”innegänget” men allt verkar inte vara så bra som det verkar.

I klassen finns en tjej som heter Olivia som alltid sitter ensam med nedböjt huvud. Ingen verkar bry sig om henne. Alla säger att hon har sig själv att skylla. Lukas blir därför förvånad när Olivia dyker upp på en fest som han blivit inbjuden till. Olivia verkar vara en helt annan person utanför skoltid.

Med tiden visar det sig att klassen är hemsk mot Olivia. Ryktesspridningen är i full gång, fråga är om Lukas kan göra något åt den fruktansvärda situationen.

På andra sidan reglerna (2017, Alfabeta) av Emma Granholm är en väldigt stark berättelse om hur allt kan gå riktigt fel på grund av en människas handlingar och utsagor. Att våga stå upp för en annan människa och göra det rätta är inte alltid lätt. I boken får vi följa Lukas samvetskval kring Olivias situation. Mycket läsvärt och tål att diskuteras ur många aspekter.

Annonser

Norra latin (2017) av Sara Bergmark Elfgren

norra-latin

577 sidor lång är Sara Bergren Elfgrens Norra latin (2017, Rabén & Sjögren). Detta är den mest omfångsrika bok som jag har läst på mycket länge. Boken behöver sina närmare 600 sidor för att kunna berätta historien om och legenden om Erling Jensen som gick på Norra latin på 1940-talet.

Norra latin är en gymnasieskola med olika program. Teaterprogrammet är det som vi får inblick i. Historien börjar med att läsaren introduceras för två huvudpersoner, Clea och Tamar. Clea är dotter till en känd och etablerad skådespelerska och Clea har själv redan varit med i ett flertal filmer och TV-serier. Det är en självklarhet att hon ska gå på teatergymnasium för att utvecklas. Tamar är motpolen till Clea. Hon kommer från Östersund och älskar teater och lyckas komma in på teaterlinjen. Tamar får en chock när hon upptäcker att Clea, som hon är hemligt förälskad i också ska börja i samma klass som hon själv. Förutom Clea och Tamar så är persongalleriet begränsat till deras klass och familjer och kompisar.

Clea och Tamar kommer från skilda världar och detta märks från första stund. Clea har sin klick av vänner, sin barndomskomis Tim vars pappa är känd skådespelare, Gabi och Tims nära kompisar. Tamar får det jobbigt då hon har svårt att smälta in i klassen och ses som en enstöring. Detta tycker hon är jobbigt då hon på hemmaplan inte alls har haft dessa svårigheter.

Berättarperspektivet skiftar mellan Tamar och Clea och man får följa samma händelser ur deras perspektiv. Detta gör boken lång, samtidigt som skeendena får ett större djup och läsaren verkligen får komma huvudkaraktärerna in på skinnet. Sara Berggren Elfgren har inte lämnat något åt slumpen. Läsaren ska känna Clea och Tamar som om de fanns i verkligheten. Det tar åtskilliga sidor innan det börjar hända något som har lite spännande inslag.

Det övernaturliga inslaget som bokens bas består av är en tragedi som inträffade på 1940-talet på Norra latin. Denna tragedi har blivit en legend och som alla teaterelever får veta när de börjar på skolan. Det fanns en elev som hette Erling Jensen, som vid ett framträdande som Puck i Shakespeares en midsommarnattsdröm, mystiskt försvann samtidigt som hans lärare dog. På sig hade Erling Jensen en mask som ingen fick bära.

Denna spökhistoria berättas från år till år och Tamar börjar luska i vad som egentligen hände den där ödesdigra kvällen.

Detta är en en gedigen berättelse som utspelar sig i nutid med allt som tonåringar upplever; kärlek, ångest över att få höra till, vänskap, skvaller, drömmar och ensamhet. Därtill kommer tillbakablickar i en uppdiktad dåtid som känns mer än trovärdig.

Detta är första delen i en kvartett som heter Stockholmsserien. Ser med spänning framemot nästa del som kommer att utspela sig någon helt annanstans i Stockholm.

Anna och Paula bloggar också om Norra latin.

En passus som jag skulle vilja ta upp är detta med användandet av hen och henom. Tamars kompis Sam hänvisas till som hen och henom. Detta är något som jag stör mig på enormt. Första gången jag upptäckte det i boken blev jag förvirrad. Varför väljer man ut en person som man refererar till som en hen? Min personliga uppfattning är att man istället bör använda dessa pronomen, hen och henom berättelsen igenom. I mitt modersmål som är finska används hen rakt igenom, man könsbestämmer aldrig någon utan alla är hen. Ingen nämnd, ingen glömd och ingen känner sig utpekad. Det är det som jag ser normalt. Jag hoppas att detta skulle användas mer på det sätt som görs i Finland, dvs alla är en hen. Jag tycker debatten kring detta lilla ord har hamnat helt fel.

Adlibris, Bokus

Nattskräck (2017) av Magnus Nordin

nattskrack

Tänk dig ingredienserna en ung kille som barnvakt, natt med åska, barnet som han ska vakta har mardrömmar och en gosekanin som verkar kunna flytta på sig. Då får du boken Nattskräck.

En ung kille, Karim, ska sitta barnvakt åt en en lite kille, Hugo. Hugos bästa gosedjur är en kanin och heter Py. Hugo delar allt med denna Py. Hugos mamma säger åt Karim att ha källardörren låst och att nyckeln finns gömd i skåpet. Det visar sig att Hugo har problem när han sover. Han brukar ha nattskräck, en sorts form av mardrömmar och som gör att han går i sömnen. Hugo har irrat sig ned i källaren en tidigare natt.

Kvällen är lugn, Hugo blir nattad och somnar skönt i sin säng. Karim råkar också somna en stund och när han vaknar så är Hugos rum tomt och kaninen är borta. Han hittar källardörren öppen…

Magnus Nordin har lyckats med att skriva en riktigt spännande skräckhistoria i Nattskräck (2017, Berghs). Magnus Nordin har många böcker inom spännandegenren bakom sig och denna är bland de bästa anser jag. Nattskräck ingår i en serie med lite kortare berättelser, tidigare har givits ut Offerträdet och Jordkällaren. Dessa böcker är lämpliga för barn från årskurs 6 och uppåt. Böckerna är på va 60 sidor och är alldeles lagom långa.

Adlibris, Bokus

Demonen (2017) av Mats Johansson

demonen
Demonen föreställer man sig som något riktigt otäckt, ett väsen som inte är från denna värld. I Mats Johanssons korta bok som är skriven på ett lättläst sätt för ungdomar är Demonen en gammal epatraktor. En kille i 20-årsålderna körde ihjäl sig i sin epatraktor för länge sedan. Det sägs att han syns vid midnatt på fredagarna på vägarna för att rejsa med andra. Anna som ser Demonen bestämmer sig för att anta utmaningen och ska köra ikapp med Demonen, men det skulle hon kanske inte ha gjort.

Lättläst på ca 50 sidor från Nypon förlag.

Adlibris, Bokus

Det här kalla landet (2017) av Pernilla Gesén

9789132170553_200x_det-har-kalla-landet_kartonnage

Så här några dagar efter bokmässan och Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg passar jag på att tipsa om Det här kalla landet (2017, B.Wahlströms) av Pernilla Gesén.

Detta är en ungdomsbok som är lämplig för högstadieåldern och uppåt. Det är även en perfekt bok att läsa högt i klassen och ha som diskussionsunderlag kring samhället, demokrati och yttrandefrihet.

Noomi bor i en stad i Nordland. Hennes tillvaro har varit relativt bekymmersfri men hon har börjat märka av ett hårdare klimat i hennes stad. Något som också har blivit mer påtagligt är utbudet av varor i affärerna och alltfler affärer tvingas stänga. Ekonomiskt har landet fått det sämre och likaså Noomis familj som inte har lika mycket pengar att röra sig med.

Ett främlingsfientligt parti, Nya demokraterna (ND), växer sig allt starkare och värvar röster hos unga. Noomis storebror är en av de framträdande personerna i partiet, vilket deras pappa inte kan acceptera. Noomi vet inte riktigt hur hon ska ställa sig i frågan. Noomi blir rånad av några invandrartjejer och det blir droppen som får bägaren att rinna över. Noomi tar sin brors parti som skyller alla svårigheter på de nyanlända. Men allt är inte svart eller vitt. Noomis klasskompis Zahra som har flytt från sitt hemland har en bakgrund som ingen vill behöva uppleva. Hon och hennes pappa har gjort allt för att försöka vara en del av landet. Noomi får även uppleva och höra Zahras och skolans argument mot den ideologi som det rasistiska partiet ND står för. Detta gör Noomi kluven, vem har rätt?

Jag vet inte om det är rätt sätt att använda sig av ett fiktivt land, skapar det fiktiva människor också? Ungdomar som läser kanske lättare distansierar sig från ämnet och får dem anse att detta inte kan ske på riktigt för det ju trots allt fiktion, även om mycket av det som sker i berättelsen redan sker i verkligheten, i Sverige idag. Jag hoppas att läsare verkligen drar paralleller till nuet och ger upphov till tankar och diskussion.

Adlibris, Bokus