Mumintrollet letar saker (2014) (Rabén & Sjögren) av Sami Kaarla, Riina Kaarla med illustrationer av samma personer ovan och såklart Tove Jansson är en riktig liten pärla.
Jag är fullkomligt tokig i dessa små troll och såklart Lilla My. Jag är inte ensam om kärleken till dessa, Stortjejen gillar dem också.
Mumintrollet är på promenad och träffar sina vänner som alla har tappat bort något som de håller kärt. En enkel historia som aktiverar läsaren genom sina flikar som inga fingrar kan motstå. Boken involverar läsaren i berättelsen genom att inbjuda till att lyfta på flikar för att hjälpa Mumintrollet att leta efter olika saker som har försvunnit för hans vänner. Det är tre flikar på varje uppslag, under en flik hittas den borttappade saken, under en annan en liten katt som återfinns under en flik på varje uppslag. Katten är ett återkommande inslag som jag tror att barn uppskattar. I slutet får man ju också veta varför katten gömmer sig på varje sida.
Boken känns rätt tålig för att vara en bok med flikar. Den är som en board book med lite tunnare blad ändock rejäla blad som tål en del. Jag är rätt arbetsskadad och köper helst inte in sådana här böcker till biblioteket på grund av att de inte håller många läsningar. Barn drar inte så varsamt precis i alla flikar. Men denna tror jag håller rätt ok. Och ja, det finns ju tejp om olyckan är framme…
Bokus också.
/Bokmama
Boktajm 